Detta är ett blogginlägg

Såå skönt att vara tillbaka!!!
Det är ju alltid roligt att åka iväg men det är samtidigt väldigt skönt att komma hem. Det tar endel på krafterna när man ska ändra dygnet fram och tillbaka, jetlagen har gett sig tillkänna både på vägen till Seattle och när jag kom hem igår. Känns som en käck bakfylla efter några dagars fest. Huvudet känns som tre storlekar större an vanligt. Men det är ju inte så konstigt efter att nästan ha varit vaken i 2 dygn. Har liiite svårt att sova sittandes och om man väl somnar så tappar man huvudet i nån konstig ställning och vaknar av det.. Insåg att dem där nackkuddarna är en fiffig lösning som dem flesta hade. Man lär sig. Förutom den långa flygresan i sig så körde jag bil fram och tillbaka mellan flygplatsen och till Snohomish... så här i efterhand så skulle jag nog tagit en taxi... ehh.. det var ingen rolig upplevelse.. Kan säga att ögonen stod för sig själva utanför huvudet och händerna var som fastklistrade på ratten. Skulle kanske kollat hur stor staden var innan hrm... jaja.. det hade kanske inte gjort någon skillnad haha..
Som tillägg på jetlagen blev jag lite sjuk efter ett par dagar också men som tur var ingen jättehög feber utan det gick att fortsätta träningen. Så det blev några timmar mer i sängen än jag hade tänkt mig. Men jag har verkligen fått ut massor av att åka till Craig och Mary Ann! Dem gjorde allt för att trycka in så mycket som möjligt i huvudet på denna korta tid vi hade. SÅ underbara människor! Även dem som jobbade där och dem som hade sina hästar där. Positiva och alltida glada miner. Man la stor vikt vid att alla skulle känna sig välkomna.
Vi gjorde allt ifrån sitsarbete under longering till att jobba vid hand och uppsuttet arbete. Jag har även kollat alla lektioner som gavs till deras ordinarie elever och när Craig och Mary Ann själva red. Jag har fått så många nya verktyg, ska bara sortera upp allt i hjärnkontoret också. Och nej det var ingen resa där jag ska visa en massa flashiga bilder på hur hästarna gick. Jag har knappt tagit några bilder alls,  men jag tog en bild på en av mina kompisar som jag jobbade en del med, Blue heter han. Hästarna som vi jobbade med var bland annat ponnys, araber, quarterblandning, achal-teke, andalusier, lipizzaner osv. Dem flesta var "rescue"hästar. Den äldsta hästen var 33 år och jag vet inte om jag måste tillägga det, men han var givietvis fortfarande pigg för sin ålder. 
Nu väntar en massa mail, meddelande osv som ska besvaras. Samt de som undrar så ska jag skicka en hel hög med fakturor nu också, jag hann inte det innan jag åkte.
(Däremot var jag tvungen att ta en bild när jag kom hem <3 min fina efterlängtade man kunde inte möta upp mig direkt när jag kom hem så han hade ställt blommor, choklad och en fin liten lapp till mig. Han vet hur en kvinna ska tas. <3 Se nedan. )
Kram på er!